Vi tar det roliga först... Hallontuttar

Juno är idag inne på sin 19:e dag sedan parningen med snygge Dumle. Det börjar därför bli dags att kika efter tecken på dräktighet och vi gläder oss åt att se några tidiga sådana.

Sedan hemkomsten har Juno varit (ännu) mer matglad än vanligt och mycket kelsjuk dessutom. Hon har gått upp ca 400 g och det smickrar hennes figur då hon under löpet blivit lite väl slank. Idag kunde vi konstatera att hon helt klart börjat få de sk. hallontuttarna, som kännetecknar en dräktig honas spenar. De är ljuvligt rosa till färgen och vi håller nu tummarna mer än någonsin på härliga små bebbar i v.8.

Mindre kul... Vår Ronja är sjuk

I fredags (Annandagen) började Ronja plötsligt kräkas och det ville inte sluta. På lördagen åkte vi in till djursjukhuset i Strömsholm och spenderade ca. sju timmar där. Röntgen visade dock inget och en kraftig framkallad kräkning gav inget heller. Då det kräkframkallande ämnet även var sederande, slocknade Ronja och sov hela vägen hem.

Medlet måste ha varit stark och i kombination med Ronjas begynnande uttorkning tog det ända till söndag efter lunch innan hon började repa sig. Dock kräktes hon igen och då vi själva drabbats av vinterkräksjukan under natten fanns det inte mycket mer att göra än att torka efter henne och mata henne med vatten. Vi insåg ju genast att vi skulle behöva åka iväg med henne direkt på måndag morgon igen.

Efter sex timmar på Strömsholm, med Ronja kopplad till dropp och en ultraljudsundersökning av magen, konstaterades att det vore bäst att skriva in henne. Så vi fick fara hem utan vår lilla prinsessa.

Vi har daglig kontakt med sjukhuset och de uppdaterar oss om hur det går med Ronja. De misstänker att irritationen i tarmen som man såg genom ultraljudet kan vara en hårboll som sitter fast. Idag är Ronja fortfarande lite dämpad och vill inte äta, så vi vet ännu inte hur det hela utvecklar sig. Hon verkar dock inte kräkas längre, vilket är ett stort plus.

Här är en bild på vår tappra lilla sjukling med dropp i tassen: 

Vi kommer att uppdatera regelbundet hur det går för Ronja och självklart kan ni även följa Junos dräktighet här på bloggen.

       

Vi är precis hemkomna från en intensiv dag med många mil i bilen.

I morse bar det tidigt av till Växjö för ett besök hos Hanna, S*Billfeldt's, där det hölls en liten trevlig uppfödarträff. Vi hade jättekul och njöt av att få gulla lite med alla hennes katter, såväl bebisar som vuxna.

På eftermiddagen åkte vi hem via S*Lintassen's där vår lilla Juno bott sedan natten till fredag. Äntligen har hon löpt och förhoppningsvis har parningen tagit sig. Hon såg mycket nöjd ut med tillvaron när vi nu kom och verkade inte alls så intresserad av att följa med hem. Det är klart, när man har en så charmig kille att mysa med vill man väl stanna.

Stort tack till Terese med familj som tagit så väl hand om vår lilla tjej över helgen! Nu hoppas vi på små bebisar i februari.